På västfronten inget nytt: Bok, film och kontroverser

Romanen ”Im Westen nichts Neues” fick världen att se första världskriget med nya ögon – och väckte raseri hos dem som ville ha hjältar, inte offer. Erich Maria Remarque skildrade krigets gryness så obarmhärtigt att hans bok blev en av historiens mest kontroversiella, förbjuden, bränd och censurerad i land efter land. Verket förblev en spännande läsning för alla som vill förstå hur känslig krigshistorien är för politisk instrumentalism.

Författare: Erich Maria Remarque ·
Utgivningsår: 1929 ·
Filmadaptioner: 3 (1930, 1979, 2022) ·
Oscars 2022: 4 ·
Förbjuden av: Naziregimen

Tabellen nedan sammanfattar centrala fakta om romanen och dess filmadaptioner.

Vad är kontroversiellt med På västfronten inget nytt?

Både boken och filmerna väckte intensiv ilska hos auktoritära regimer – men av diametralt motsatta skäl. I Tyskland sågs verket som anti-tyskt; i Polen förbjöds det istället för att vara pro-tyskt. Denna paradox säger mycket om hur känslig krigshistorien är för politisk instrumentalism.

Censur i Nazityskland

Filmen hade premiär i Berlin den 4 december 1930 och möttes av nazistiska protester ledda av Joseph Goebbels, som organiserade upplopp med stinkbomber, nysspray, vita möss och attacker mot judiska åskådare under visningar, enligt Wikipedia. Brownshirts hotade bränna biografen Mozartsaal och blockerade visningar, och redan en vecka senare förbjöd myndigheterna filmen den 11 december 1930 efter intensivt nazisttryck.

• Nazistiska tidningen Völkischer Beobachter kallade romanen ”jublande apologi för desertörer” (WSWS)
• Weimarrepubliken gav efter och censurerade filmen efter nazistiska påtryckningar (History Extra)
• En kraftigt censurerad version tilläts kort 1931 men förbjöds igen efter nazisternas maktövertagande 1933

Brändes av nazister

Den 10 maj 1933 genomförde nazister en av historiens mest symbolladdade bokbränningar på Opernplatz i Berlin, och Remarques verk var ett av de mest prominent placerade, rapporterar Smithsonian. Böckerna förklarades som ”entartete” (urartad) litteratur och verket ansågs kontraproduktivt för den militaristiska upprustningen som Nazityskland förberedde. Universal Pictures reviderade filmen men nazister fortsatte protesterna ändå.

Vad är huvudpoängen med På västfronten inget nytt?

Remarque ville visa krigets fulhet utan att romanen blev propaganda för någon sida. Huvudpersonen Paul Bäumer är arton år när han anmäler sig frivilligt, fylld av patriotism – och killarna dör ett efter ett framför hans ögon tills han själv faller, bokstavligt talat på den sista sidan.

Soldaters trauman

Berlins studentförening ville förbjuda filmen för att den ”hånade offerandan”, och nazister kallade den ”Judenfilm” för att den visade tyskarna som vanliga människor med universella värden, enligt History Extra. Huvudrollsinnehavaren Lew Ayres förklarade senare: ”Det visade tyskarna som människor fångade i något större” – en universalitet som var precis vad censurerna ville stoppa.

Avsaknad av patriotisk glorifiering

Till skillnad från tidigare krigsskildringar saknade hjältemod och ära. Paul och hans klasskamrater dör inte för fosterlandet – de dör helt enkelt för att någon bestämde att de skulle vara på en plats där skott kom. Den svenska censurhistorien är oklar, men boken har funnits i svenska bibliotek sedan 1930-talet utan dokumenterade förbudsförsök.

Vilka länder förbjuder På västfronten inget nytt?

Förbuden spreds över flera kontinenter, men av olika skäl och under olika perioder – vilket avslöjar hur politiskt laddad krigshistorien är.

Tyskland under Hitler

Nazityskland var först med att helt förbjuda boken och filmen. Men ironiskt nog förbjöds samma film i Polen – av diametralt motsatt anledning, rapporterar Smithsonian. I Polen ansågs den pro-tysk; i Tyskland anti-tysk.

• Filmen återlanserades i Västtyskland först den 25 april 1952
• I Frankrike förbjöds filmen fram till 1963
• I Italien och Österrike hävdes förbuden först på 1980-talet

Andra auktoritära regimer

Boken förbjöds i Österrike för soldater redan 1929 och i Tjeckoslovakien i militärbibliotek. Den italienska översättningen förbjöds 1933 av fascistregimen. I Australien förbjöds filmen i delstaten Victoria 1930–1941 på grund av pacifistiskt innehåll, även om den spelades i andra delstater.

Hur många Oscars har På västfronten inget nytt vunnit?

Verket har inspirerat tre filmer – 1930, 1979 och 2022 – med mycket olika öden och mottagande.

2022-filmen

Netflix adaptationen regisserad av Edward Berger vann fyra Oscar 2023: bästa film, bästa internationella film, bästa kinematografi och bästa scenografi. Filmen följer den unge soldaten Paul Baumer från de första striderna till den tragiska slutscenen och fick ros för sin obarmhärtiga realism.

Tidigare adaptationer

1930-filmen regisserad av Lewis Milestone vann Oscar för bästa film och blev den första att vinna i den kategorin. Den omklippta version som släpptes i USA 1939 med bortklippt ”sympatiskt material” fick kritik för sin propagandaaktiga redigering.

Vilket land angrep först i första världskriget?

Romanen skildrar den tyska upplevelsen, men bakgrunden till kriget började med Tysklands invasion av Belgien den 2 augusti 1914 – en händelse som utlöste Storbritanniens krigsförklaring och förvandlade en europeisk maktkonflikt till ett världskrig.

Utlösande händelser

Schlieffenplanens misslyckande och den snabba franska motoffensiven ledde till det blodiga ställningskrig som skildras i boken. Remarque baserade berättelsen delvis på egna upplevelser som frontsoldat vid västfronten där han sårades allvarligt.

Tyska trupper i Belgien

Invasionen av Belgien, med dess massakrer på civila i städer som Leuven, gav Ententen propagandavapen och förändrade krigets karaktär. Romanen nämner inte dessa händelser direkt men skildrar det kaos och den meningslöshet som följde av den militära eskaleringen.

Sammanfattning

Romanen ”Im Westen nichts Neues” förbjöds inte för att den ljög – utan för att den sa sanningen som maktägare inte ville höra. Erich Maria Remarque visade krigets brutalitet utan att glorifiera någon sida, och det var just den neutrala humanismen som gjorde verket så hotfullt för regimens berättelse. För länder med stark militärkultur och patriotism är frågan fortfarande aktuell: makthavare bestämmer fortfarande vad som får läras ut om krig.

Relaterad läsning: The Passion of the Christ-kontroverser · From Russia with Love – Guide till James Bond-klassikern

Remarques anti-krigsroman har filmatiserats flera gånger, inte minst i den gripande Netflix-filmen från 2022 som nyligen belönades med flera Oscars.

Vanliga frågor