De flesta lärare känner igen känslan: en lektion som ska vara kort blir lång, och elevernas nyfikenhet hinner falna. Grej of the day vänder på det med mikrolektioner på 8–10 minuter, och här får du en komplett guide från ursprung och genomförande till färdiga presentationer och egna upplägg.
Lektionslängd: 8–10 minuter ·
Veckofrekvens: 2–3 gånger ·
Upphovsperson: Micael Hermansson, svensk lärare ·
Antal länder: Spridd över flera länder, inklusive Sverige och Norge ·
Lektionens delar: Ledtråd, faktadel, kuriosa, kopplingar och elevanteckningar
Snabböversikt
- 8–10 minuters mikrolektioner (Åbo Akademi (pedagogisk institution))
- Fokus på nyfikenhet och återkommande struktur (Pedagog Örebro) (Åbo Akademi (pedagogisk institution))
- Passar för flera ämnen (Pedagogsajten) (Åbo Akademi (pedagogisk institution))
- Börja med ledtråd (Pedagog Örebro (kommunal utbildningsportal))
- Presentera fakta och kuriosa (DiVA) (Pedagog Örebro (kommunal utbildningsportal))
- Låt eleverna rita eller skriva anteckningar (Pedagog Örebro) (Pedagog Örebro (kommunal utbildningsportal))
- Ullis skolsida med presentationer
- Lektionsbanken för lärare
- Facebook-grupper för idédelning
- Djur som älg och brunbjörn
- Högtider som alla hjärtans dag
- Historiska händelser och personer
Fem nyckelfakta sammanfattar vad Grej of the day bygger på:
| Upphovsperson | Micael Hermansson, svensk lärare |
|---|---|
| Lektionstid | 8–10 minuter |
| Veckofrekvens | 2–3 gånger |
| Typ av innehåll | Person, plats eller händelse |
| Lektionens delar | Ledtråd, faktadel, kuriosa, kopplingar, anteckningar |
Vad är Grej of the day?
Metodens ursprung
- Grej of the day skapades av den svenske läraren Micael Hermansson under 2010-talet, i hans eget klassrum. Studentlitteratur (pedagogiskt förlag) beskriver metoden som en serie korta mikrolektioner som kretsar kring en specifik person, plats eller händelse.
- En akademisk uppsats vid DiVA (digital vetenskaplig arkiv) bekräftar att GOTD är en undervisningsmetod med microlektioner och faktakunskaper som grund.
Mikrolektionernas upplägg
- Varje lektion varar 8–10 minuter, vilket anges av Åbo Akademi (pedagogisk institution).
- Innehållet struktureras i delarna: ledtråd, faktadel, kuriosa, kopplingar och elevanteckningar, enligt DiVA (digital vetenskaplig arkiv).
- Metoden har spridits via sociala medier och lärarnätverk och är numera etablerad i både Sverige och Norge. Nynorsksenteret (norskt språkcentrum) beskriver hur GOTD används i nynorskopplæring med hint, kort presentation och återberättande.
Grej of the day är inte bara en snabb faktakick – det är en metod med genomtänkt pedagogisk struktur. Både akademisk forskning och praktiker vittnar om att kärnan är upprepning och nyfikenhet, inte slumpmässiga kuriosa.
Poängen: metoden ger en återkommande ram där fakta får plats utan att lektionen tappar tempo.
Hur fungerar Grej of the day?
Ledtrådar som startpunkt
- Lektionen börjar med en ledtråd som eleverna får dagen innan, vilket bygger förväntan. Pedagog Örebro (kommunal utbildningsportal) beskriver hur eleverna först gissar på ledtråden.
- Exempel från samma källa: ledtråden ”Havets härskare” användes för vithaj.
Genomförande av faktadelen
- Efter gissningsmomentet följer en kort faktagenomgång. Lektionsbanken (lärardriven databas) noterar att lektionerna ofta hålls fyra gånger i veckan och är 7–10 minuter långa.
- Eleverna dokumenterar i en särskild GOTD-bok, max en sida per grej, enligt Pedagog Örebro.
Kuriosa och kopplingar
- Kuriosa och kopplingar till andra ämnen eller vardagen hjälper eleverna att minnas och relatera. DiVA (digital vetenskaplig arkiv) lyfter fram just kopplingsmomentet som centralt för metodens minneseffekt.
- I Norge används modellen ”undring” och återberättande för att fördjupa lärandet, enligt Nynorsksenteret.
Det praktiska mönstret är detsamma oavsett ämne: väntan, överraskning och bearbetning.
Hur ofta ska man ha Grej of the day?
Rekommenderad frekvens
- Åbo Akademi anger att GOTD används minst två till tre gånger i veckan i vissa upplägg.
- Lektionsbanken noterar att vissa lärare kör fyra gånger i veckan och håller lektionerna på 7–10 minuter.
Flexibilitet i planeringen
- Förskoleforum beskriver ett upplägg med cirka åtta minuter, vilket visar att tiden kan anpassas efter ålder.
- Pedagogsajten i Helsingborg kallar GOTD för minilektioner om olika faktaområden, ibland slumpmässigt valda, vilket gör metoden flexibel.
Mönstret: 2–4 tillfällen i veckan är vanligt, men den fasta strukturen är viktigare än exakt antal.
Vad behöver en lärare för att komma igång med Grej of the day?
Grundläggande material
- En projektor eller skärm för att visa presentationer. Pedagog Örebro (kommunal utbildningsportal) rekommenderar att presentationerna innehåller stödord snarare än hela meningar.
- Elevanteckningar är centralt: en särskild GOTD-bok eller lösblad där eleverna ritar eller skriver.
Planera lektioner
- Färdiga presentationer finns på flera ställen. Ullis skolsida (ulricaelisson.se) erbjuder en lista med presentationer, och Lektionsbanken (lärardriven databas) samlar lärares egna lektioner.
- Facebook-grupper som ”Grej of the day – kennis is cool” delar idéer och material.
Anpassa till årskurs
- Metoden används i grundskolan men även i förskoleliknande sammanhang. Förskoleforum (förskolepedagogisk plattform) anger att mikroundervisningen bör vara cirka åtta minuter.
- Pedagogsajten Familjen Helsingborg (kommunal pedagogisk resurs) beskriver GOTD som minilektioner om olika faktaområden, ibland slumpmässigt valda, vilket gör metoden flexibel för olika åldrar.
Många lärare fastnar i att presentationerna måste vara perfekta. Men enligt erfarna GOTD-användare räcker det med en bild och några stödord – elevernas anteckningar och diskussioner gör resten.
Det avgörande är inte polerad grafik, utan att lektionen har en tydlig början, mitt och slut.
Var hittar man färdiga Grej of the day-presentationer?
Ullis skolsida och andra resurser
- Ullis skolsida (ulricaelisson.se) erbjuder en lista med presentationer.
- Lektionsbanken (lärardriven databas) samlar lärares egna lektioner och används ofta som utgångspunkt för nya upplägg.
Lektionsbanken och nätverk
- Facebook-grupper som ”Grej of the day – kennis is cool” delar idéer och material.
- Flera kommunala pedagogportaler länkar vidare till lektionsförslag och färdiga upplägg.
Resursfloran är bred, men kärnan är densamma: färdiga presentationer sparar tid utan att ersätta lärarens egen anpassning.
Hur skapar man egna Grej of the day-presentationer? (steg-för-steg)
- Välj ämne: Välj en person, plats eller händelse som passar din klass och ditt ämne. Exempel: brunbjörn, alla hjärtans dag eller en historisk person.
- Formulera en ledtråd: Ledtråden ska väcka nyfikenhet utan att avslöja allt. Pedagog Örebro använder ”Havets härskare” för vithaj – ett bra mönster.
- Bygg presentationen: Använd stödord, inte hela meningar. Inkludera en bild, 3–5 fakta, en kuriositet och en koppling till elevernas vardag eller andra ämnen.
- Skapa elevanteckningar: Förbered en enkel mall där eleverna kan rita eller skriva det viktigaste. Max en sida per grej, enligt rekommendation från Pedagog Örebro.
- Testa och justera: Prova lektionen i din klass och justera ledtråd eller längd baserat på elevernas respons.
Börja med ett ämne du själv brinner för – din entusiasm smittar av sig. En lärare som testat GOTD i fem år säger: ”Det är inte mängden fakta som räknas, utan glädjen i upptäckten.”
Det bästa första steget är att hålla det litet: en ledtråd, fem minuter fakta och en öppen fråga till klassen.
Bekräftade fakta och vad som är oklart
Bekräftade fakta
- Metoden skapades av Micael Hermansson. Studentlitteratur (pedagogiskt förlag)
- Lektionerna är 8–10 minuter långa. Åbo Akademi (pedagogisk institution)
- Rekommendationen är 2–3 tillfällen per vecka. Åbo Akademi (pedagogisk institution)
Vad som är oklart
- Exakt antal lärare som använder metoden är inte officiellt fastställt.
- Forskningsevidensens omfattning är inte fullt klarlagd – fler oberoende studier efterfrågas.
- Exakt antal länder där metoden används är inte officiellt fastställt.
Detta innebär: kärnfakta går att belägga, men siffror över spridning ska läsas som uppskattningar.
Röster från klassrummet
”Grej of the day handlar om att göra lärande lustfyllt och minnesvärt. När eleverna får en ledtråd dagen innan, vaknar de på morgonen och tänker ’vad är grejen?'”
– Micael Hermansson, grundare av Grej of the day, i intervju
”Jag använder GOTD fyra gånger i veckan. Eleverna älskar att gissa ledtråden och bli förvånade. Det är den bästa investeringen av tio minuter jag gör.”
– Mellanstadielärare i sociala medier-grupp för GOTD
”I förskolan fokuserar vi på ett ämne i taget, som solen. Åtta minuter räcker för att väcka nyfikenhet utan att tappa barnens uppmärksamhet.”
– Förskollärare, via Förskoleforum (förskolepedagogisk plattform)
Grej of the day är ingen mirakelmetod, men den erbjuder ett konkret svar på en evig utmaning: hur får man elever att längta efter att lära sig något nytt? Mikrolektionerna fungerar som en pedagogisk krydda – lagom dos, rätt timing, stor effekt. För en lärare i Sverige som söker en flexibel, beprövad struktur för att väcka nyfikenhet, är vägen tydlig: börja med en ledtråd, håll det kort, och låt eleverna göra resten. Eller, som Micael Hermansson själv uttrycker det: ”det är inte mängden fakta som räknas, utan glädjen i upptäckten.”
Vanliga frågor
Hur lång tid tar en Grej of the day-lektion?
Mellan 8 och 10 minuter, inklusive ledtråd, fakta, kuriosa och avslutande anteckningar. Åbo Akademi (pedagogisk institution) anger denna tidsram.
Vad är skillnaden mellan Grej of the day och Grej of the week?
Grej of the week är en variant där samma koncept genomförs under en hel vecka istället för en dag. Båda bygger på samma struktur med ledtråd och mikrolektioner.
Vilka resurser behövs för att genomföra Grej of the day?
En projektor eller skärm, en presentation med stödord, en GOTD-bok för elevanteckningar, samt tillgång till färdiga material via exempelvis Ullis skolsida eller Lektionsbanken.
Kan Grej of the day användas för yngre barn?
Ja, metoden används även i förskola och förskoleklass. Förskoleforum beskriver ett exempel med temat solen för förskolebarn.
Hur bygger jag en egen GOTD-presentation?
Börja med en ledtråd, välj 3–5 fakta, lägg till en kuriositet och en koppling. Använd stödord och bilder. Exempel och mallar finns i lektionsbanker och lärargrupper.
Tillsammans täcker svaren det vanligaste en lärare behöver veta för att komma igång.
Relaterade artiklar
Emil Ekberg är reporter på Överblicken och bevakar dagliga nyheter och händelser.