Regeringen överväger att byta grundprincip i svensk spellag – från en licensmodell till ett möjligt statligt monopol eller en mer liberal ordning. Bakgrunden är att kanaliseringsgraden stannat vid 70 procent, samtidigt som kritik från både konsumentorganisationer och EU-rättsliga instanser ökar. En statlig utredning väntas presentera förslag inom ett år.
Den nuvarande licensmodellen – framgång eller flaskhals?
Den svenska spellagen (SFS 2018:1138), som trädde i kraft den 1 januari 2019, bygger på ett licenssystem där privata aktörer kan ansöka om tillstånd hos Spelinspektionen. Målet var att kanalisera spelande till en reglerad marknad med högt konsumentskydd. Enligt Spelinspektionens årsredovisning 2023 uppgår dock andelen spel hos olicensierade aktörer fortfarande till cirka 30 procent av den totala spelomsättningen. Det innebär att över 4 miljarder kronor årligen läcker ut till oreglerade sajter.
Kritiker pekar på att de strikta bonusreglerna och reklamförbuden i praktiken driver spelare till utländska sajter som inte omfattas av Spelpaus.se. Samtidigt har flera licensierade operatörer, däribland ATG och LeoVegas AB, klagat på att regelverket skapar en ojämn spelplan där olicensierade aktörer kan erbjuda högre bonusar och snabbare utbetalningar.
En sammanställning över kanaliseringsgraden sedan 2019 visar att trenden planar ut:
| År | Kanaliseringsgrad (andel spel hos licensierade) | Omsättning hos olicensierade (miljarder SEK) |
|---|---|---|
| 2019 | 82 % | 3,2 |
| 2020 | 78 % | 3,8 |
| 2021 | 74 % | 4,3 |
| 2022 | 71 % | 4,5 |
| 2023 | 70 % | 4,6 |
Motstridiga krav: konsumentskydd kontra konkurrensneutralitet
Regeringen befinner sig i en korseld mellan två läger. Å ena sidan kräver konsumentorganisationer som Spelberoendes Riksförbund skärpta regler för reklam och bonusar, med argumentet att dagens licenssystem inte hindrar spelberoende från att nå olicensierade aktörer. Å andra sidan varnar branschföreträdare för att en alltför restriktiv lagstiftning förstärker den gråa marknaden, i strid med EU:s tjänstedirektiv och etablerad rättspraxis.
EU-domstolens avgörande i målet C-243/01 (Gambelli) slog fast att nationella begränsningar av spelmarknaden måste vara proportionerliga och inte får diskriminera gränsöverskridande tjänster. Enligt EUR-Lex:s sammanfattning krävs att varje inskränkning ska vara motiverad av tvingande allmänintressen, såsom konsumentskydd, och att målen inte kan uppnås med mindre ingripande medel. En övergång till ett statligt monopol skulle därmed ställa höga krav på rättfärdigande.
I Sverige pekar flera remissinstanser på att den nuvarande lagen redan utmanas av EU-kommissionen. Regeringens direktiv till spellagsutredningen (dir. 2023:77) anger uttryckligen att förslagen måste vara förenliga med EU-rätten, vilket begränsar utrymmet för en ren monopolmodell.
Vad innebär ett byte av grundprincip?
Ett byte av grundprincip kan ta två huvudsakliga riktningar: en återgång till ett statligt monopol i stil med det norska modellen, eller en liberalisering där privata aktörer ges större frihet under tillsyn. Båda alternativen medför betydande konsekvenser för spelare, statens intäkter och det förebyggande arbetet mot spelproblem.
En monopolmodell skulle innebära att alla former av kommersiellt spelande bedrivs av statliga Svenska Spel och ATG, medan privata licensierade aktörer försvinner. Spelinspektionen skulle övergå från tillsynsmyndighet till en ren kontrollfunktion för det statliga utbudet. Förespråkare pekar på Norges erfarenhet där kanaliseringsgraden ligger över 95 procent, men motståndare påpekar att Norge ändå har en omfattande grå marknad och att spelarna enkelt kringgår spärrar via App Store och VPN-tjänster.
En mer liberal modell, liknande Danmarks licenssystem från 2012, skulle kunna tillåta fler spelformer och lätta på bonusrestriktioner i utbyte mot strängare krav på ansvarsfull marknadsföring. Enligt Spelinspektionens stödlinje (Stödlinjen.se) är det avgörande att oavsett modell säkerställa att spelare som utvecklar problem snabbt får tillgång till behandling. Stödlinjen kan nås på 020-81 91 00, och självavstängning via Spelpaus.se. Mer om hur nuvarande spellag tillämpas finns i utländskacasino.se — en löpande sammanställning från utländskacasino.se.
Tidslinje och politisk process
Den statliga utredningen under ledning av särskild utredare Lina Åkesson överlämnade sitt delbetänkande i december 2023 (SOU 2023:60) med förslag om skärpta regler för marknadsföring och bonusbegränsningar. Slutbetänkandet väntas under våren 2025 och ska enligt regeringens direktiv presentera en samlad bedömning av om licensmodellen ska ersättas av en annan grundprincip.
Riksdagens socialutskott har redan begärt ytterligare underlag från Spelinspektionen och Socialstyrelsen för att kunna väga konsekvenserna. Enligt uppgifter från Regeringskansliet diskuteras även en möjlig folkomröstning i frågan, men något sådant beslut har inte fattats.
Under tiden fortsätter marknaden att utvecklas. Antalet licensierade aktörer har minskat från 65 år 2019 till 53 år 2023, medan antalet olicensierade sajter som riktar sig till svenska spelare ökar. Regeringens pressmeddelande den 15 januari 2024 bekräftade att utredningstiden förlängts till juli 2025 för att hinna göra en helhetsbedömning.
Konsekvenser för spelare och förebyggande arbete
Oavsett vilken grundprincip som väljs kommer effekterna för spelare med spelproblem att bli påtagliga. En monopolmodell skulle underlätta för Spelpaus.se att blockera alla former av spel, men skulle samtidigt begränsa spelutbudet och riskera att driva spelare till olagliga alternativ. En liberalare modell kan öka tillgängligheten, men k
Magnus Engström är chefredaktör på Överblicken och ansvarar för kulturpolicy, redaktionella standarder.