G som i gemenskap (1983): handling, medverkande och mottagande

Premiärår: 1983 · Regissör: Staffan Hildebrand · Huvudpersoner: tre 16-åriga killar · Handlingstid: några dygn i början av sommaren

Tabellen samlar de uppgifter som går att kontrollera och visar vilka fält som fortfarande saknar säker källa.

Vad handlar G som i gemenskap om?

Filmen följer Kim, Robban och Alexander, tre 16-åriga vänner som just har slutat skolan och brottas med kärlek, droger och musik i Stockholm (enligt Wikipedia (sv, öppen uppslagsbok)).

Handlingen är kort i tid och tätt kopplad till trions vardag, vilket gör att vänskapsrelationerna hamnar i centrum snarare än en lång yttre intrig.

Vilka är de tre huvudpersonerna?

• Kim, en av tre 16-åriga vänner i centrum
• Robban, den andra i trion
• Alexander, den tredje vännen i berättelsen

När utspelar sig handlingen?

• Tidsramen är några dygn i början av sommaren
• Platsen är Stockholm
• Inspelningen ägde rum sommaren 1982, enligt tidslinjen nedan

Varför det spelar roll: En kort tidsram och tre vänner gör filmen lätt att läsa som en ögonblicksbild av en ungdomsgeneration, snarare än som en tät och välbyggd intrig.

Var kan man titta på G som i gemenskap?

Tillgängligheten är den svagaste delen av underlaget. JustWatch (streamingjämförelse) använder den engelska titeln G (1983) i sina listningar, men det säger inget om vilka tjänster som visar filmen just nu.

Vilka visningsalternativ finns just nu?

• Ingen aktuell visningstjänst kan bekräftas av en primär källa i underlaget
• Streaminglistor ändras över tid, så läget måste kontrolleras före publicering

Konsekvensen: Den som vill se filmen behöver själv kontrollera tjänsten, eftersom källorna inte räcker för att lova en visning.

Vilka skådespelare medverkar i G som i gemenskap?

Rollistan är kort men tydlig: tre vänner i centrum och två roller som bär filmens klubbmiljö (enligt Apple TV (streamingtjänst med filmlistor)).

Efter filmen gick flera av skådespelarna vidare, enligt Femina (kvinnotidning med kulturredaktion). Ulrica Örn blev sångerska i gruppen Fake och arbetar idag på SVT som journalist, Joakim Schröder medverkade i ungdomshiten ”Ingen kan älska som vi” 1988 och arbetar idag som präst i San Francisco, och Niclas Wahlgren släppte tre album mellan 1983 och 1986 och är idag programledare i radio.

Varför det spelar roll: Skådespelarnas senare vägar bygger på en enda källa utan oberoende bekräftelse, så de bör läsas som en startpunkt snarare än som färdigt facit.

Vilka låtar finns med i filmens musik?

Musiken är en av de tydligaste kopplingarna till filmens tid, men underlaget ger ingen komplett låtlista. Bandet Nürnberg 47 skapades särskilt för filmen och spelar bland annat covern ”Venus in Furs”, enligt Femina (kvinnotidning med kulturredaktion).

Användare på IMDb (filmdatabas med användaruppgifter) noterar att soundtracket innehåller livespelningar av ”Reeperbahn” och att klubblokalen Kolingsborg används som klubben G. Den uppgiften är svagt underbyggd, eftersom den bygger på användarnas egna iakttagelser.

• ”Venus in Furs”, cover av Nürnberg 47
• ”Reeperbahn”, livespelning enligt IMDb-användare
• ”Can’t Get Enough (of Your Love)”, släppt av Ulrica Örn (ej bekräftat att låten finns med i filmen)

Vad det betyder: Musiken går lättare att verifiera som kulturellt avtryck än som komplett soundtrack, så en låtlista bör läsas som ofullständig tills en primär källa publicerar den.

Läs även: De kallar oss mods – filmen, Kenta, Stoffe och låten.

Hur togs filmen emot vid premiären och hur blev den en succé?

Aftonbladet (dagstidning med nöjesredaktion) beskriver att filmen fick mycket dåliga recensioner vid lanseringen 1983 men blev en succé bland unga biobesökare.

• Kritikerna 1983: mycket negativa recensioner
• Ungdomspubliken 1983: stor succé bland unga biobesökare
• Efterkännandet: återblickar i pressen från 2011 och framåt

Varför det spelar roll: Kontrasten mellan domen och publiken är filmens mest intressanta faktum, och den styr hur återblickarna tolkar mottagandet.

Tidslinje från inspelning till återblick

Tidslinjen visar att återblickarna kom långt efter premiären, vilket förklarar varför efterkännandet växte fram i andra sammanhang än i de ursprungliga recensionerna.

1. Sommaren 1982: inspelning i Stockholm (enligt Wikipedia (sv, öppen uppslagsbok))
2. 25 februari 1983: biopremiär i Sverige (enligt Omfilmer.se (filmsajt med recensioner))
3. 1988: Joakim Schröder medverkar i ungdomshiten ”Ingen kan älska som vi” (enligt Femina (kvinnotidning med kulturredaktion))
4. 6 mars 2006: DVD- och Blu-ray-premiär (enligt Omfilmer.se (filmsajt med recensioner))
5. 24 februari 2011: Aftonbladet publicerar återblicken ”Filmen G – så gick det sen” (enligt Aftonbladet (dagstidning med nöjesredaktion))

Konsekvensen: Mellan premiären 1983 och återblicken 2011 låg nästan tre decennier, och det avståndet är skälet till att mottagandet i efterhand blir en egen berättelse.

Vad som är bekräftat och vad som är oklart

Underlaget är svagt, så listan över det osäkra är längre än listan över det bekräftade.

Bekräftat

• Filmen är från 1983 och regisserad av Staffan Hildebrand
• Handlingen utspelar sig under några dygn i början av sommaren
• Huvudpersonerna är tre 16-åriga killar

Oklart

• Speltiden, där uppgifterna skiljer sig mellan källor
• Titelns betydelse
• Samtida recensioner från 1983 i primärkälla
• Skådespelarnas senare karriärer, som bygger på en enda källa
• Manusförfattare, där uppgifterna varierar
• Aktuell tillgänglighet för visning

Varför det spelar roll: När det osäkra väger tyngre än det bekräftade måste varje påstående i en text om filmen bära sin egen källa.

Röster om filmen

”Filmen fick rysligt dåliga recensioner när den släpptes 1983, men blev en succé bland unga biobesökare.”

— Aftonbladet (dagstidning med nöjesredaktion), redaktionell text

”Kritikerna föraktade den, och det med goda skäl.” (översatt från engelska)

— Stefan Stenudd, filmrecensent, Stefan Stenudd (filmrecensent, egen sajt)

”Filmen är usel.”

— Olle Ljungström, enligt sekundär källa, Samtidsfokus (bloggsajt, sekundär källa), ej verifierat mot primärkälla

Filmen G – som i gemenskap visar hur samtida dom och senare efterkännande kan landa långt ifrån varandra, och underlaget räcker inte för att avgöra vilken bild som väger tyngst. För den som ska skriva om filmen är valet tydligt: kontrollera varje uppgift mot en primär källa innan den publiceras, eller nöj dig med en tunnare berättelse som bara bygger på det som går att verifiera.

Relaterad läsning: De kallar oss mods – filmen, Kenta, Stoffe och låten · Some Kind of Wonderful – alla fakta om filmen

Vanliga frågor