Nackdelar med skyddad identitet: Utmaningar i vardagen

För den som flyr från våld kan skyddad identitet vara den sista utvägen – men att leva med skyddade uppgifter innebär också en egen verklighet fylld av praktiska hinder. Skatteverket hanterade 12 100 skyddsärenden 2013 och enligt Riksrevisionen fungerar systemet fortfarande bristfälligt. Här tittar vi närmare på vilka konkreta problem våldsutsatta möter varje dag.

Vanliga utmaningar: Svårt att arbeta heltid · Ekonomisk belastning: Dyrt att leva med skyddade uppgifter · Praktiska hinder: Problem med bostad och beställningar · Myndighetsläckor: Risk för röjning av identitet

Vad händer om man har skyddad identitet?

Praktiska förändringar i vardagen

Att få skyddade personuppgifter innebär att hela tillvaron måste anpassas. Enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport möter kvinnor och barn med skyddade uppgifter stora svårigheter och lever länge med våldskonsekvenser. Praktiska svårigheter uppstår när man måste byta arbete, undvika kontakt med vissa samhällstjänster eller hantera vardagliga ärenden som för andra är självklara.

En kvinna som SVT intervjuat – ”Anna” – berättar att hon och hennes barn fick skyddade uppgifter för cirka två år sedan och sedan dess lever i ständig oro. ”Många tycker det är så jobbigt att de inte orkar leva med skyddade uppgifter. Men då ökar ju risken att utsättas för våld igen,” säger Linnea Svensson på Tjej- och kvinnojouren Jönköping i samma reportage.

Risker och begränsningar

Skyddet fungerar inte perfekt. Riksrevisionens granskning från 2024 visar att många med skyddade uppgifter får sina uppgifter röjda på grund av bristande kunskap hos anställda på olika myndigheter och företag. Kvarskrivning – den starkare formen av skydd – innebär dessutom större livsanpassning och krav på att flytta.

Sjukvården är ett annat orosområde. Enligt Dagens Samhälle faller personer med skyddad identitet mellan stolarna i vården och söker inte den vård de behöver. Region Stockholm saknar fortfarande enhetliga rutiner trots varningar som funnits i tio år.

Enligt Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten, är ett tryggt boende avgörande för att kunna upprätthålla skyddet och en förutsättning för en fungerande livssituation. Bristen på stadigt boende är dock ett allvarligt problem för många.

Kan man ha Swish om man har skyddad identitet?

Banktjänster och betalningar

Banker och betaltjänster ställer ofta krav på identifiering som kan vara svåra att uppfylla med skyddade uppgifter. Flera banker har interna policyer som försvårar för personer med sekretessmarkering eller kvarskrivning att öppna konton eller få tillgång till vanliga tjänster. Det innebär att vardagliga betalningar – från hyran till maten – kan bli komplicerade.

Enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport är de ekonomiska konsekvenserna konkreta: högre kostnader vid flytt, inkasso på grund av försenad post och svårigheter att behålla jobb. Det sistnämnda är särskilt allvarligt eftersom en stabil inkomst är grundläggande för att klara sig.

Alternativ till Swish

Vissa betaltjänster som Klarna och liknande har egna verifieringssystem som inte alltid fungerar med skyddade personuppgifter. Det innebär att man ofta måste hitta alternativa lösningar – kontantuttag, betalkort utan koppling till eget bankkonto, eller att förlita sig på hjälp från närstående.

Bristen på tillgång till moderna betaltjänster försvårar inte bara vardagen utan skapar också en ekonomisk extra börda. Att behöva betala extra för alternativa lösningar eller att drabbas av försenade betalningar som ger inkassoavgifter är konkreta kostnader som läggs ovanpå de psykiska och sociala påfrestningarna.

Kan jag få lån om jag har skyddad identitet?

Låneansökningar och kredit

Att ansöka om lån med skyddade personuppgifter är extremt svårt. Kreditgivare – banker såväl som privatlåneföretag – genomför identity-verifiering som standard, och skyddade uppgifter matchar inte mot deras register. Det innebär att låneansökningar ofta avslås direkt, ibland utan tydlig förklaring.

Enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport är det ekonomiska våldet en central del av problematiken. När en partner kontrollerar ekonomin och hindrar tillgång till kredit, blir skyddad identitet ett sätt att försöka återta kontrollen – men systemen är inte anpassade för denna verklighet.

BankID och identitetsverifiering

BankID är ett av de vanligaste verktygen för digital identifiering i Sverige, men fungerar inte alltid med skyddade personuppgifter. Om den skyddade identiteten inte matchar mot de uppgifter som är kopplade till ett BankID blir det svårt att logga in på banker, myndigheter och andra tjänster.

”Kan någon annan ha mitt BankID?” är en fråga som ofta ställs – och svaret är vanligtvis ja, det går tekniskt sett, men det skapar säkerhetsrisker. För personer med skyddad identitet kan frågan handla mer om att banken inte accepterar deras verifiering än om någon faktiskt stulit identiteten.

Hur påverkar skyddad identitet vardagen?

Arbete och ekonomi

Att arbeta heltid är ofta omöjligt för personer med skyddad identitet. Kravet på att ständigt vara tillgänglig och ha ett fast jobb krockar med behovet av flexibilitet och möjlighet att snabbt byta bostad eller arbetsplats. Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att det är praktiskt svårt att behålla jobb när man har skyddade personuppgifter.

Ekonomi och lån hänger ihop med arbetssituationen. Utan fast anställning är det svårt att få lån, och utan lån är det svårt att etablera sig på egen hand. Detta skapar en cirkel som är svår att bryta, särskilt för den som är ensam med barn eller saknar närstående som kan hjälpa till.

Bostad och beställningar

Bostadsbolag nekar ibland att hyra ut till personer med skyddad identitet – inte sällan på grund av rädsla för att gärningspersonen ska hitta fram. Webbshoppar blockerar beställningar där fakturaadressen inte matchar folkbokföringsadressen. Att flytta kostar extra för den som inte kan använda vanliga flyttfirmor.

Enligt rapporten från Jämställdhetsmyndigheten är det ekonomiskt betungande med skyddade personuppgifter: högre kostnader vid flytt, inkasso på grund av försenad post, och svårigheter att behålla jobb. Det sistnämnda är särskilt allvarligt eftersom en stabil inkomst är grundläggande för att klara sig.

Sophie Nilsson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, sammanfattar situationen: ”Den som har blivit utsatt för våld och måste leva med skyddade personuppgifter behöver få ett samordnat och långsiktigt stöd.”

För den som vill jämföra priser på området finns Cuponation som en praktisk resurs.

När försvinner skyddad identitet?

Upphörande och förlängning

Skyddet är inte permanent. Sekretessmarkering kan omprövas och kvarskrivning upphör vanligtvis efter en viss tid. Men tidsgränsen skapar också osäkerhet – när skyddet löper ut kan den skyddade personen stå utan skydd om hotbilden kvarstår.

Rikspolisstyrelsen prövade 35–40 ärenden per år om fingerade uppgifter under perioden 2003–2013, och endast 4–5 ärenden medgavs årligen. Det innebär att den starkaste formen av skydd – helt nya personuppgifter – är extremt svår att få.

Villkor för avskaffande

För att skyddet ska upphöra krävs att hotbilden minskar, vilket kan vara svårt att bedöma. Flera utredningar har diskuterat skyddade uppgifter: Stalkningsutredningen (SOU 2008:81) och Folkbokföringsutredningen (SOU 2009:75) är centrala dokument som påverkat hur systemet utformats.

Ansökan om förlängning är möjlig men kräver dokumentation och förklaringar som kan upplevas som kränkande för den som redan lever under press. Många orkar inte den administration som krävs för att behålla skyddet – vilket enligt intervjuer med Tjej- och kvinnojouren ökar risken för våld.

”Många säger att det är så jobbigt att de inte orkar leva med skyddade uppgifter. Men då ökar ju risken att utsättas för våld igen.”

— Linnea Svensson, Tjej- och kvinnojouren Jönköping

”Ett tryggt boende är avgörande för att kunna upprätthålla skyddet och en förutsättning för en fungerande livssituation.”

— Mikael Thörn, enhetschef Jämställdhetsmyndigheten

Sammantaget visar forskningen och rapporterna från myndigheter att skyddad identitet skapar en komplex vardag där den som flyr från våld möter nya hinder. Bristen på enhetliga rutiner hos banker, vård och myndigheter gör att skyddet ofta blir ofullständigt. Jämställdhetsmyndighetens slutsats är tydlig: samordnat och långsiktigt stöd behövs, men systemet levererar det inte i dag.

Relaterad läsning: Hyra lägenhet Göteborg utan kö · Hyra lägenhet Göteborg utan kö

Ett talande exempel på vardagliga utmaningar med skyddad identitet är Mattias Flink med skyddad identitet, där medieintresset kvarstår efter frigivningen.

Vanliga frågor