En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige utkommer den minst en gång per vecka, medan internationella varianter kräver två utgåvor. Denna definition bygger på etablerade källor som betonar nyhetsfokus och regelbundenhet.
Dagstidningar kännetecknas av aktualitet, publicitet och universalitet. De har spelat en central roll i samhällsdebatten sedan 1600-talet, trots utmaningar från digitala medier.
I Sverige har tidningar som Aftonbladet och Expressen dominerat upplagor, med rötter i en lång tradition av pressfrihet.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på färska nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen. |
- Enligt Wikipedia är det en publikation med nyhetsrapportering.
- Svensk lag kräver dagspresskaraktär och löpsedel.
- Ordet belagt sedan 1780 i svenskan.
- Rötter i fornsvenska ”tidhning” som betyder nyhet.
- Sveriges äldsta: Ordinari Post Tijdender från 1645.
- Största 2006: Aftonbladet med 416 500 exemplar.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Utgivningsfrekvens | Minst 1 gång/vecka (SE) | NE |
| Kännetecken | Periodicitet, aktualitet | NE |
| Etymologi | Belagt 1780 | Wiktionary |
| Första i Sverige | 1645, Ordinari Post Tijdender | Wikipedia |
| Största 2006 | Aftonbladet 416 500 | Wikipedia |
| Engelsk term | Daily newspaper | Cambridge |
| Lagdefinition | Dagspresskaraktär | Kryssakuten |
| Språkligt ursprung | Fornsvenska tidhning | Språktidningen |
Hur definieras dagstidning enligt svensk lag?
Svensk lagstiftning beskriver dagstidning som en skrift med dagspresskaraktär. Den ska ha reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning och utkomma minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Kriterier sedan 1800-talet
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Tidningar med längre intervall än dagligen räknas ändå in.
Minst en utgåva per vecka med löpsedel krävs för att klassas som dagstidning i Sverige.
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Ordet dagstidning har använts i svenskan sedan 1780 och avser tidningar med daglig utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
Språklig bakgrund
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Frekvensen anges inte i grundordet.
Sveriges äldsta tidning hette Ordinari Post Tijdender från 1645, där ”tidender” syftade på postens nyheter. Källa: Janolof Bengtsson.
Fokus ligger på ”nyhet” snarare än utgivningsfrekvens i ordets ursprung.
Vilken är historien för dagstidningar i Sverige?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. De har haft en stark ställning trots minskande läsare på grund av TV och internet.
Väsentliga milstolpar
Under 1700-talet ökade antalet tidningar. Dagligt Allehanda från 1776 kom ut dagligen. Las mer hos Australiainsight.
På 1800-talet växte pressen starkt med demokratiserande effekt. Exempel: Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).
Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk): 416 500 exemplar på vardagar. Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal): 326 000 exemplar.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar, tryckt till 2006.
- 1700-talet: Ökning av tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda utkommer dagligen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad börjar utges.
- 2006: Aftonbladet leder med 416 500 exemplar.
Etablerade fakta och oklara områden kring dagstidning
| Etablerad information | Oklargjort |
|---|---|
| Definition per lag: minst en gång/vecka. | Aktuella exakta gränser för digitala varianter. |
| Etymologi från 1780. | Exakta datum för alla hyponymer. |
| Historia från 1645. | Framtida påverkan av digitalisering. |
| Största 2006: Aftonbladet. | Uppdaterade siffror post-2006. |
Bakgrund och betydelse av dagstidningar
Dagstidningar har bidragit till demokratisering genom nyhetsförmedling och opinionsbildning. De riktar sig till allmänheten med globala och lokala nyheter.
Engelsk motsvarighet är daily newspaper. Se mer om dagstidning.
Källor och citat om dagstidning
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.
Kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Sammanfattning: Nyckelpunkter om dagstidning
Dagstidning definieras som regelbunden nyhetsrapportering minst veckovis i Sverige. Med rötter från 1645 har de format svensk press, med Aftonbladet som ledande 2006. Läs mer om Svenska dagstidningar.
Vad krävs för att en tidning ska kallas dagstidning?
Regelbunden utgivning minst en gång per vecka med dagspresskaraktär och löpsedel.
När dök ordet dagstidning upp?
Belagt i svenskan sedan 1780.
Vilken är Sveriges äldsta dagstidning?
Ordinari Post Tijdender från 1645.
Vilka var de största tidningarna 2006?
Aftonbladet 416 500, Expressen 326 000 exemplar.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet.
Har dagstidningar alltid kommit ut dagligen?
Nej, minst veckovis räcker enligt definition.
Vilka tidningar grundades på 1800-talet?
Göteborgs-Posten 1863, Dagens Nyheter 1864.
Se också
Köpa iPhone 16 Pro Max – Bästa Priser Elgiganten NetOnNet
Känner du verkligen din familj – regler, pris & recension
The Passion of the Christ: Kontroverser, noggrannhet och recensioner
Renault 5 E Tech – Retro Stil, Effektiv Elteknik
Camilla Parker Bowles Young – Ung Uppväxt och Påverkan
Dubbskor dam bäst i test – Säkerhet För Vintern
